Synliggöra lärandet

har blivit oerhört viktigt. Varför?
Eleverna måste veta vad de ska kunna för att uppnå kunskapskraven - det är orimligt att ställa krav på dem som de inte vet hur det ska arbeta mot. Blev det luddigt?! Men ni fattar...

Reportage i tv4 från vår skola idag. Intervjuer med elever om arbetsron. 6/10 elever finner inte tillräcklig arbetsro under lektionstid. Det här upprör säkert många föräldrar och elever såklart men också lärare. Ingen vill ha ett klassrum med dåligt arbetsro. Ingen! Det här gör mig orolig och nedstämd.

I teknik är det ofta mycket högljutt och pratigt - det är ett bekymmer. Friheten att få samtala gör att ljudnivån blir hög, för hög. Och elever klagar. Läraren klagar och skäller...jo ibland så.
Men det alla inblandade måste hjälpas åt att förstå är att vi alla är delaktiga i hur klimatet på skolan är. Ingen kan skylla sig fri. Ingen!

Rektor pratar om att ledarskapet i klassrummet måste stärkas. Läraren ska få stöd i detta. Hmm undrar då på vilket sätt? Både hur stödet ska se ut och hur ledarskapet ska vara. Tänkvärt eller hur?
En del av oss måste säkert bli mycket tydligare i vår roll som ledare i rummet - definitivt. Jag är mer än villig att lyssna på råd och tips.
Kloka ord om att eleverna med särskilda behov måste få sina behov tillgodosedda. Bra där!

Elev säger att några måste tänka på att de inte bara påverkar sin framtid utan även andras. Klokt!
Elev säger att allt är kass. Lärare, lokaler, elever, mat allt suger...Hur gör vi för att det ska bli bättre? Delaktighet!!

Kan detta vara ett av bekymren för oss att behålla eleverna i kommunen? Många söker sig bort till andra skolor och kommuner. Kommunen förlorar. Redan i klass 5 börjar föräldrar se sig om efter andra alternativ.
Vi måste bjuda in och till. Vi har mycket som är superbra. Såklart kan många saker bli bättre men vi är på god väg mot något bra.