Samtalet - kommunikationen i klassrummet och utanför.

Många frågor dyker upp ang. förmågorna.
Jag har försökt att synliggöra förmågorna i starten på den här terminen, kommunikativ förmåga blev den första, vilket visade sig vara en gör bra idé.
Eleverna förstår inte alltid varför och hur de bedöms - vilket för mig som lärare och medmänniska är en katastrof.
Ja, viss jag tycker inte om att kategorisera människor i olika högar, vilket betygen definitivt göt. men nu är det så att styrdokumenten för skolan hindrar mig från att strunta i detta.
Så...det är viktigt att göra det så bra som möjligt. Minska stress och hets. Hela tiden faktiskt.
I samtalet mellan elever lyssnar jag efter fördjupande diskussioner och ge dem respons i arbetet. Mellan mig och eleverna är det lättare att vara direkt i bedömningen.
Vi arbetar med att fördjupa våra begrepp inom ämnet och försöker hela tiden att utveckla språket genom att använda ord och begrepp som bättre beskriver det vi samtalar om. Svårt?! Ja ibland.
Kommunikationen vid grupparbetet är otroligt viktigt och intressant för mig som, hmmm, bedömande och berömmande pedagog. Där får jag verkligen vara på topp för att inte missa något som är av väsentlig vikt.

Det är besvärande och svårt för en del lärare att släppa ordet och därmed - enligt vissa - makten till någon annan. De är oroliga för att de ska förlora kontrollen, gissar jag (okvalificerad gissning). Men om alla i klassrummet ska ges absoluta max möjlighet att utveckla sitt språk och sim muntliga förmåga måste vi släppa på just det kontrollen lite grann iaf.

Nästa förmåga - med start imorgon måndag - blir den metakognitiva förmågan. Då kommer eleverna att möta lektioner som präglas lite mer av självbedömningar, kamratbedömningar, lärarbedömningar och respons i olika former. Tolka andras arbeten. Kanske diskussioner med bilder som underlag. Samtalet är fortfarande med hela tiden - utvecklas. 2&2! Korta diskussioner och upp i klassen och upp på tavlan. Yepp!

Ny tid = nya utmaningar = nya kunskaper.